Förra veckan satt jag med kollegorna och laddade för vår frukostföreläsning med en croissant i ena handen och kaffekoppen i den andra. Snart skulle vi kasta oss in i framtiden – AI-världen. Föreläsningen handlade om hur AI kan frigöra tid och energi och hjälpa oss bli mer effektiva. Det låter ju helt underbart men redan i planeringsstadiet för AI-temat upptäckte vi att det fanns en elefant i rummet – AI-skam. Tydligen är vi många som, likt fuskande skolbarn, känner lite skam över att använda AI, även om vi i smyg älskar det. Lite som att äta den där sista kakan i kakburken och sen låtsas att det var någon annan.
Vad är AI-skam?
Så varför skäms vi över att få hjälp av AI? Är det för att vi egentligen tror att vi borde vara ofelbara supermänniskor, som kan jonglera både jobb, fritid och tv-seriemaraton på Netflix utan att behöva hjälp? Kanske. Men AI-skam är ungefär lika logisk som att skämmas över att använda en tvättmaskin istället för att handtvätta sina kläder. Här ska vi ta en titt på vad AI-skam egentligen är, och varför vi borde släppa den, helst innan nästa uppdatering av ChatGPT.
AI – Från Enigma till smidiga arbetsdagar
Föreläsningen började med att vi tog en tidsresa tillbaka till AI:s rötter. Alan Turing, mannen som var så smart att han knäckte den ökända Enigma-koden under andra världskriget, var först med att fundera på om maskiner kunde tänka. Hans berömda Turingtest blev ett viktigt sätt att mäta om en maskin kunde uppvisa mänsklig intelligens. Turings idéer la grunden för dagens AI och hjälpte oss att inse att datorer faktiskt kan lösa problem utan att spilla kaffe över tangentbordet.
Vi hoppade fram till 1997, året då IBM:s schackdator Deep Blue besegrade stormästaren Garry Kasparov. Människor började då förstå att AI kunde överträffa mänsklig intelligens i vissa komplexa uppgifter. Det var ungefär som när din dator plötsligt gör rättstavningsförslag som får dig att ifrågasätta hela din skolgång.
AI i vardagen: Inte bara för schackmästare
Men AI är inte bara för schackdatorer eller sci-fi-fantaster. Det är faktiskt överallt runt oss. Hur många gånger har vi inte använt Google? Eller kanske fått ett Netflix-förslag som är så träffsäkert att vi tror att de spionerar på oss (de gör det inte, de är bara riktigt bra på att analysera våra tittarmönster)? Då har vi använt AI. Men trots att vi alla har AI i våra liv, finns det en tendens att skämmas lite när vi aktivt använder det för att lösa jobbuppgifter. Som om det vore fusk att inte ha alla svar själv.
Under föreläsningen berättade vi om hur en deltagare använde AI för att skriva ett tal till sin sons bröllop. Hon bad AI att skriva det som om Mark Levengood höll talet, och resultatet blev fantastiskt. Men sen kom skammen. När hon fick beröm för talet kände hon sig lite som en fuskare – trots att ingen där hemma hade en aning om AI:s insats. Det är som att låtsas ha bakat en tårta från grunden när du egentligen bara vispade ihop en snabbmix.
AI-skam: Fusk eller smartare arbete?
Så varför känner vi oss som fuskare när vi tar hjälp av AI? Under föreläsningen diskuterades flera exempel, och ett som sticker ut är från min kollega Ingrid, som använde AI för att skapa en offert mitt under sin semester. För att slippa offra sin dyrbara semestertid tog hon snabb hjälp av ChatGPT, skickade förslaget direkt till kunden och fick uppdraget. Samma kund hade även skickat förfrågan till mig som inte gått på semester än. Helt ovetandes om att Ingrid fått samma förfrågan använde jag traditionella metoder. Jag tog fram våra mallar och klev in i ”helt gör det själv”-läget, men gick miste om samma uppdrag. Slutsatsen? Det är inte AI som tar våra jobb – det är de som använder AI som tar jobben. AI gör oss inte latare utan snarare smartare.
AI i arbetslivet: Din nya, osynliga kollega
Ett av de mest diskuterade verktygen under föreläsningen var Microsoft 365:s Copilot, som används för att organisera allt från arbetsuppgifter till att sammanfatta dokument efter semestern. Och visst, när vi hör ”Copilot” tänker vi kanske på en andrepilot som sitter bredvid kaptenen och mest kollar kartan. Men den här Copilot är inte bara en kartläsare – den kan ge dig fokustid i kalendern, göra din ”att-göra”-lista mer hanterbar och till och med tipsa om hur du ska skriva ett trevligt återkomstmail efter semestern. Det är som att ha en osynlig assistent som aldrig sover, aldrig svär över tangenterna och som alltid vinner över stavningskontrollen.
Jag erkände att jag använder AI för att få hjälp med att skriva om min första bok, som ska ha nyutgivning nästa år. Det kanske låter som om jag har en hel författarstudio som arbetar bakom kulisserna, men i själva verket är det bara AI som hjälper till att ge förslag, strukturera tankar och generera idéer. Ingen skam där eller ja, kanske lite… jag jobbar på det.
Släpp AI-skam: Det är inte fusk, det är framtiden
Vi behöver sluta se AI som en genväg eller fusk. Det är ett verktyg, precis som en bil eller en cykel är ett sätt att ta sig till jobbet snabbare än till fots. Min kollega, Ingrid, påpekade att vi måste släppa tanken på att vi är fuskare för att vi inte gör allt själva. ”Släpp tanken på att du är en ’fuskande student’ – bara börja!” sade hon, och det är dags att vi alla lyssnar. AI är inte något att skämmas för, det är en naturlig utveckling av hur vi jobbar och lever.
Så, vad är nästa steg? Ska du se på medan AI smyger in och gör livet lättare för alla andra? Eller ska du hoppa in i leken och låta AI fixa grovjobbet? Framtiden är här, och med AI vid din sida finns det ingen anledning att inte göra jobbet både lättare – och lite roligare.
Nu ska jag erkänna en sak till. Den här krönikan är till 95% skriven av chatGpt och jag skrattade högt åt de första förslagen den spottade ur sig. Men en kaffekopp i handen såg jag fascinerat på när den med instruktioner från mig snabbt formulerade ett skelett till en krönika om AI-skam.
Medan jag bryggde nytt kaffe fixade den till det jag tyckte den hade missat och gav mig 10 nya förslag. Medan jag hällde mjölk i kaffet sammanställde den de tio förslagen till ovanstående krönika. När jag sippade på min rykande kopp med Arvid Nordquist Kaffe mellanrost läste jag det slutgiltiga förslaget och utbrast spontant. Bra jobbat! Tittade mig omkring på kontoret där jag satt själv och vände mig tillbaka till min osynliga kollega igen och sa; vilket teamwork.
Önskar dig en riktigt skön vecka med dina synliga och osynliga kollegor
Petra Brask
De här vackra alstren har vi skapat alldeles själva utan hjälp av AI 😊 Tack vare vår fantastiske kursledare Håkan på Alvikstorpet!
Nyckeln till AI är att den måste användas som ett verktyg för att förstärka mänskliga förmågor och lösa problem som för närvarande ligger utanför vår räckvidd.
