Första arbetsveckan på nya året är avklarad. Det gick ju bra. Trodde att det skulle vara annorlunda, när man nu ändå har varit ledig ett tag och det är nytt år. Tänkte att det skulle ta lite tid att komma in i saker och att jag nu skulle sitta värdigt och känna att det är 2015. Annorlunda. Människor skulle titta på mig och reagera på något sätt. Så blev det inte. Efter en något förvirrad halvtimme så var allt som vanligt. Jag gjorde som vanligt, skorna satt som de skulle, orden kom ut på rätt ställe, tanken ledde till handling och mina kära deltagare lyste upp och sa ”Åh, vilka bra tips!”

Jag gillar när allt är som vanligt. Nackdelen med ledighet är att den behöver styras upp, annars blir den ovanligt full av fula ovanor. När allt är som vanligt så har jag rätt hälsosamma rutiner som min kropp mår bra av. Min hjärna också. Vad heter dagen när vi hyllar vanligheten och var dags vardag? Hur vanligt är det med vanlighet egentligen? Och vad är motsatsen?

När jag googlar på ordet vanlig kommer det 33 700 000 resultat på 0,21 sekunder. En av dem är Nationalencyklopedin som snabbt beskriver att vanlig är ett adjektiv som förekommer ofta i tiden eller rummet och därför ej är anmärkningsvärd. Redan där börjar man ana utmaningen i att detta ska få en egen dag och firas i kalendern? Synonomer är allmän, gängse, ofta använd, frekvent, vardaglig och normal. Aha, normal! Minns motvilligt tillbaka till en tid långt tillbaka i livet när jag satt i skilsmässosamtal med min första man tillsammans med två av kommunens utsedda terapeuter. Jag noterade att båda hade filttofflor. Något jag även sett att de tre personerna i receptionen verkade ha. I de tomma kontorsrummen vi gått förbi, stod det filttofflor i olika bruna, grå och gröna nyanser uppradade på golvet. Det var helt klart vanligt förekommande med filttofflor på just den här kommunen. Kanske t o m normalt? När jag under samtalet refererade till något min man brukade göra som jag tyckte var onormalt korkat, fick jag snabbt en tillrättavisning av den kvinnliga terapeuten. ”Det är nedlåtande att påstå att någon är onormal. Du kan referera till att du uppfattar det som mer eller mindre vanligt.” Ordet korkad nämnde hon inget om.

Motsatsord till vanlig är sällsynt, ovanlig och t o m konstig. När jag söker på ovanlig får jag bara 571 000 resultat på 0,22 sekunder. Alltså betydligt färre och på något längre tid. När jag istället söker vidare på ordet vanlig för att få se dess ursprung så är det nästintill en omöjlighet. Istället får jag skanna igenom vanlig sjukdom, vanlig statistik, vanlig bil, vanlig hund allt som är vanligt. Till slut kommer en ordlista där användarna har fått skriva egna förslag på ordet vanlig. Förslagen är standard och snäll. Snäll? Ja, det kanske inte är så ovanligt att vi tycker det vanliga står för normen, det vi är vana vid uppfattas som mindre hotfullt.

Jag vet bara att när jag fick en ovanligt påtvingad ledighet i december så uppfattade jag den som väldigt hotfull mot hela min vanliga existens. Men väldigt snabbt insåg jag att även i den skapade jag snabbt en vardag. Och helt plötsligt kändes det konstigt att börja jobba igen. Tänk om jag inte kommer ihåg hur man gör? Svettigt insåg jag att verksamheten inte på något sätt hade slutat snurra bara för att jag var borta några veckor längre vid jul. Mina underbara kunder hade glatt fortsatt att boka in min vår via mina kollegor. När jag öppnade kalendern var den fulltecknad med spännande uppdrag. Knäsvag undrade jag hur det skulle gå? Jag har ju varit borta, tänk om allt är borta?

Därför var det så skönt att konstatera att det satt som det skulle. Min hjärna behagade snällt att plocka fram kunskaperna och erfarenheterna igen. När jag väl satt där ute hos kunderna som förväntansfullt tittade upp och sa; ”Det här har gjort en sådan skillnad på hur vi jobbar här på kontoret och på mitt eget liv och planering. Nu vill jag bara att du visar hur jag kan påverka alla för långa och många möten som vi har externt också.” Då kom kreativiteten igång, lusten och passionen för mitt ämne time management rann till som het lava i blodet, pulsen ökade och en känsla av att må fantastiskt bra infann sig. När veckan närmade sig sitt slut och jag stod och borstade tänderna på morgonen såg jag något gnistra till i spegeln. En extra glimt, en rodnad på kinderna, en upphetsning, som inte riktigt fanns där när jag var ledig. Välsignade vanlighet. Är tacksam för all ovanlig ledighet, konstiga händelser, udda upplevelser i livet som händer så att jag kan lära mig att hylla min vanliga vardag. Var dag.

Oavsett om du råkar bära korkade filttofflor så önskar jag dig en normal helg precis som vanligt

Petra Brask

 “Everything was perfectly healthy and normal here in Denial Land.”
Jim Butcher, Cold Days