”Ursäkta jag måste bara öppna dörren, det kan vara vår avbytare.” Jag har svårt att uppfatta vad mannen säger, då orden drunknar i ljudet från radions skräniga musik som ekar i den stora bilhallen. Runt bordet i en liten fikadel av lokalen sitter mina deltagare och tittar förväntansfullt på kurshäftena framför sig och sedan på mig. Mannen som verkar tro på multitasking kommer springande tillbaka tillsammans med en väderbiten herre med en harmonisk utstrålning. Han hälsar nyfiket och lovar sedan att ta hand om kunderna medan vi har utbildning. Han sätter sig bredvid oss med blicken mot entréhallen. Nästan genast kommer det in en mycket strikt klädd kund som inte alls har sikte på den väderbitna bilförsäljaren. Han vill prata med högste chefen vid mitt bord. ”Stör jag?! Eller har du tid med en kopp kaffe?” VDn för bilföretaget ser min stränga blick och vrider sig på sin stol.
Det sägs att omväxling förnöjer. I så fall borde jag vara förnöjd, med tanke på alla olika miljöer och situationer som kunderna drar med mig till. Jag har utbildat i skyddsutrustning i byggbodar, sterilklädd i laboratorier och med spypåse i obduktionssalar. En utmanande vardag för mina deltagare där de vill ha kunskaper i hur de kan jobba effektivare. Men den här veckan var första gången jag utbildade i en bilhall med pågående försäljning och radion på högsta volym. Borde jag ha tackat nej under de förutsättningarna?
Varför tackade jag inte nej? Ja, i mitt fall är det lätt. Tiden och intresset finns. Men så är det långt ifrån alltid i vår vardag. Jag möter ofta människor som säger att de borde tacka nej till möten, uppgifter, event, luncher etc. men som klagar på att livet springer på så fort att de inte hinner reflektera över vad de borde säga ja eller nej till. Jag träffar deltagare som inser att de måste boka in regelbunden tid för att reflektera varje vecka. Den tiden kommer liksom inte av sig själv. Under reflektionstiden inser de vad de behöver välja bort till förmån för det de vill ha mer av.
Men med ett nej kan det komma besvikelse och t o m ilska. Det kan förstås kännas jobbigt. Så vissa deltagare erkänner att de säger ja till fler saker än de har råd med för att det är minsta motståndets lag. Andra deltagare säger att de vill vara alla till lags. ”Jag vill bara att alla ska vara glada.” Så fint? Då kommer alla att vara glada… utom du själv.
Självklart kommer det inte bara negativa reaktioner med ett nej. Många gånger kan vi få sympatier och positiva reaktioner beroende på hur vi framför vårt nej. Nejet kan t o m leda till att vi får hjälp. Men det finns en grundläggande rädsla i att säga nej, då vi tror att människor kommer utesluta oss ur gemenskapen, tappa respekten för oss, tycka mindre om oss. Vår reptilhjärna kan hitta på en uppsjö av oroskänslor inför ett nej. Men när vi synar denna oro i sömmarna och i ljuset av logik, så inser vi snart att det jobbigaste med ett nej, är vår oro inför att säga det.
”Jag hade en tuff uppväxt så jag vill bara att alla ska vara glada.” mannen som jag sitter och coachar har farit runt som en skottspole hela dagen. Medan andra häller upp kaffe till sig själva, hinner han serva tio kunder och curla sina kollegor så de spinner som katter. Han berättar själv att han får ångest av att vara stilla. ”Då har man ju inget värde.” Han har snälla bruna ögon och jag önskar att han kunde se på sig själv med mildare blick.
”Att göra alla glada är ett omöjligt uppdrag.” säger jag lugnt och ser hans oroliga uppsyn. ”Är det?!” flämtar han förskräckt. ”Ja, det är det. När du säger alla, menar du alla i Kina då också?” Han ser förvirrad ut och säger; ”Nej, såklart inte.” Bra, då kan vi ta bort ca 1,5 miljarder människor som du inte behöver oroa dig för. ”Hur är det med Indiens befolkning, inkluderar du dem? Alla människor i Afrika?” Han skakar på huvudet. ”Så när du säger alla, vilka menar du egentligen?” Hans axlar sjunker och det ser ut som att han tar ett djupt andetag för första gången den dagen. ”Jag menar bara mina kollegor och kunderna som kommer in här.” Jag nickar och fortsätter; ”Och inte ens de kommer du att göra glada hela tiden. Det är inte ens eftersträvansvärt. Alla som kommer in här vill inte köpa en bil. De vill bara ha kaffe och klaga över vädret, skatten och sophämtningen. Du är här för att sälja bilar och det här är inte klagomuren. Om du ska hålla i längden behöver du välja noga vad du lägger din tid på. Vissa saker behöver du välja bort och säga nej till.” Mannen framför mig börjar skratta. ”Vad skönt, för vissa saker är jag väldigt trött på.”
När jag lämnar företaget för dagen har jag en varm känsla i magen. De behövde många tips i struktur och planering, helt klart, och mötet med dem gjorde ett bestående intryck. Ser framför mig hur de snälla bruna ögonen fylldes med tårar när jag förklarade att hans kollegor tycker att han är så proffsig i sitt jobb och en riktig förebild. De önskar bara att han kunde säga nej ibland. ”Det trodde jag aldrig. Att någon skulle se upp till mig.”
Jag är glad att jag tog uppdraget trots den utmanande miljön att undervisa i. Nästa vecka reser jag till Bukarest och Aten för att effektivisera rumäner och greker. Undrar om det är något jag borde ha tackat nej till?
Önskar dig en noga utvald helg och vecka
Petra Brask
”Om du alltid säger Ja till andra. Vem är det då du säger Nej till?”
