Forskning och statistik

Forskning och statistik med fokus på tid. Hur använder vi vår tid på våra arbetsplatser och hur påverkar det oss? 

Tidstjuvar och kommunikationsutvecklingen på våra arbetplatser. Forskarnas syn på vår framtid, återhämtning och betänketid samt mycket mer hittar du på denna sida. 

Reflektionstid, företagsanpassad föreläsning, petra brask & partners, tidsexperter, effektivitetsexperter, tidstjuvar, forskning, statistik, forskning och statistik

Tidstjuvar på arbetet

Varje år ställer vi samman en 10-i-topp lista på de tidstjuvar som finns ute på arbetsplatserna. Svaren och statistiken kommer från den förstudie som våra deltagare svarar på i samband med en av våra utbildningar.

Våra största tidstjuvar 2024

  • 1. För många eller långdragna möten
  • 2. Svårt att säga nej
  • 3. För noggrann
  • 4. Dålig struktur
  • 5. Tekniskt strul
  • 6. Bristande planering
  • 7. Oklara beslutsvägar / otydlig ansvarsfördelning
  • 8. Ofullständig information
  • 9. Ofta avbruten av kollegor
  • 10. Bristande delegering

Var med och bidra till vår statistik!

👉 Klicka in här för att svara på vår korta enkät om tidstjuvarna på din arbetplats.

E-postens resa genom tiden - från fax till chatt

I mitten av 1990-talet gjorde e-posten sitt stora intåg på svenska arbetsplatser. Till en början var det en sensation när man fick ett e-postmeddelande, ofta från en kollega rummet bredvid. Det följdes ofta upp av ett fysiskt besök där kollegan, som precis skickat sin e-post till dig, frågade om du hade läst meddelandet. 

Samtidigt ansågs faxen vara den säkraste kommunikationsformen inom många branscher. Idag lever faxen kvar endast i ett fåtal branscher, medan e-posten har bestått och nu utmanas av chatten.

På allt fler arbetsplatser har chatten tagit över den interna kommunikationen, men e-posten är fortfarande den dominerande kommunikationsformen.

E-post beteendet före och efter pandemin

E-post kommunikation genom åren på sidan Forskning och statistik

Sedan 2013 har vi sammanställt statistik på hur mycket e-post våra deltagare får och skickar varje dag. När vi tittar tillbaka 10 år i tiden kan vi se ett tydligt e-postbeteende före och efter pandemin.

När pandemin slog till 2020 ökade e-postanvändningen kraftigt, troligtvis eftersom många jobbade hemifrån och e-post var det bästa sättet att kommunicera på. 

Under pandemin fick vi sedan tillgång till ny teknik som Teams, Slack, Zoom och andra vidoekonferenssystem, vilket minskade behovet av e-post.

Redan 2021 kunde vi se att e-postanvändningen gick ner till samma nivå som före pandemin. Sedan dess har trenden varit att e-postkonversationen minskar från år till år. 

Chattens frammarsch

År 2023 började vi mäta och föra statisk på hur många nya chattar som skapas och hur många man svarar på varje dag. Eftersom inte alla jobbar med chatt och det oftast bara är en intern kommunikationsform, blir inte siffrorna så höga. Men vi kan se att användningen ökar från 2023 till 2024. 

Chatten blir alltmer populär, särskilt för den interna kommunikationen. Det kommer att bli spännnade att följa utvecklingen och se hur kommunikationslandskapet fortsätter att förändras framöver.

Samarbete med Handelshögskolan i Stockholm

Petra Brask är tillsammans med ledarskapsforskaren Lena Lid Falkman programledare för Tidspodden. En podd som handlar om livet, jobbet och tiden.

Det första avsnittet släpptes 6 oktober 2018 och handlade om Arbetstid. Sedan dess har Petra och Lena spelat in över 60 poddavsnitt med en inbjuden gäst i nästan alla avsnitt som; Amelia Adamo, Bodil Jönsson, Micael Dahlen, Mark Levengood och många fler. 

Tidspodden, Petra Brask, Lena Lid Falkman, livet, jobbet, tiden, gäster,

Några av gästerna i tidspodden

Tidspodden med Bodil Jönsson
Betänktetid
Tidspodden med Micael Dahlen
Framtid
Tidspodden med Mark Levengood
Förhalningstid
Tidspodden med Karin Adelsköld
Glädjetid

Morgonstund har guld i mun - och bättre mental hälsa

En ny studie visar att vi människor generellt mår som bäst på morgonen och som sämst runt midnatt. Lycka, livstillfredsställelse och känslan av meningsfullhet är som högst tidigt på dagen, medan ångest och nedstämdhet är som mest påtagliga sent på natten.

Vad påverkar vårt mående under dagen?

Studien, som bygger på data från över 49 000 personer, avslöjar tydliga mönster i hur vårt välbefinnande förändras under dagen:

✔ Morgonen är bäst – vi vaknar oftast på gott humör.
✔ Kvällen och natten är sämst – fler rapporterar ångest och nedstämdhet.
✔ Veckodagar spelar roll – måndagar och fredagar verkar vara bättre för humöret än söndagar.
✔ Sommaren är toppen – den bästa mentala hälsan rapporteras under sommaren, medan vintern är den tuffaste perioden.

Varför mår vi bättre på morgonen?

Forskarna tror att vår inre biologiska klocka (t.ex. kortisolnivåer som är högre på morgonen) påverkar vårt mående. Dessutom kan vårt dagliga schema och våra aktiviteter spela in – vi kanske känner oss mer produktiva och meningsfulla tidigare på dagen.

Vad kan vi ta med oss från detta?

Studien kan hjälpa oss att förstå hur tid på dygnet påverkar vårt välbefinnande och hur vi kan anpassa våra rutiner. Kanske ska vi lägga viktiga beslut och kreativa uppgifter på morgonen och undvika att grubbla sent på kvällen?

Så, nästa gång du vaknar och känner dig på topp – njut av det! Och om du känner dig nere sent på kvällen? Det är helt normalt. Imorgon är en ny dag!

Länk till studien: Generally, things really do seem better in the morning, large study suggests – BMJ Group, 5 February 2025

Morgonstund har guld i mun - och bättre mental hälsa

Skärmaktiviteter och sömn hos norska universitetsstudenter

- Hur påverkar skärmtid i sängen ungas sömn?

En ny studie baserad på data från över 45 000 norska universitetsstudenter (18–28 år) undersöker sambandet mellan skärmanvändning och sömnkvalitet.

Hur påverkar skärmtid i sängen ungas sömn? Studie, forskning och statistik

Sambandet mellan skärmanvändning och sömnkvalitet

  • Resultaten visar att varje extra timme med skärm i sängen ökar sannolikheten för sömnlöshet med 59 och sömnlängden förkortas med i genomsnitt 24 minuter.
  • Skillnaderna mellan olika skärmaktiviteter var små, men studenter som enbart använde sociala medier hade lägre risk för sömnproblem och längre sömntid än de som använde andra eller blandade skärmaktiviteter.
  • Tidigare har sociala medier ofta pekats ut som den stora boven bakom försämrad sömn, men denna studie tyder på att det snarare är den totala skärmtiden i sängen som påverkar sömnen negativt – oavsett vilken typ av skärmaktivitet som utförs.
  • Framtida forskning behövs för att bättre förstå varför och hur skärminnehåll påverkar sömnen.

 

Läs hela studien här: Frontiers – Psychiatry, 31 March 2025