”Nej, jag har inga problem med förhalning. Det finns en anledning att jag inte tagit tag i det här…”

Protesterna haglar i luften när vi går igenom förhalningsbeteende under kursdagen. Den mörkhåriga kvinnan med den bestämda hakan ger sig ut i en lång snårig djungel av (bort)förklaringar till varför hon skjutit upp att lämna in sin reseräkning… i ett halvår… En annan man, en stor, mysig, gråhårig tekniker har lite mer självinsikt när han berättar om kökrenoveringen hemma, som fortfarande saknar listor och några kakelplattor… efter sju år..

Varför förhalar vi? Hur får du insikt om att du skjuter upp saker? Går det att bryta beteendet?

Det finns några säkra tecken på att du lider av uppskjutarsjukan, t ex:

• Du kommer på viktigare saker som måste göras först. Din Facebook-sida behöver akut uppdateras innan du sätter igång…
• Du skapar avancerade system istället. Det är bäst att du gör en tabell över uppgiften i excel, ett register, en PowerPoint med snygga bilder är vad det här projektet behöver…
• Du fastnar i beslutsångest kring vilken kvalitet du ska ha på uppgiften. Mindre beslut som färg, form och typsnitt blir plötsligt väldigt viktiga…
• Du upptäcker att skrivbordet behöver rensas, tråkiga saker som städning är plötsligt hur viktiga som helst (och roliga) jämfört med att göra den uppgift du har framför dig.
• Du kanske bör ringa någon, innan du börjar… vem som helst.. eller ja, en kopp kaffe måste du ju ha i alla fall… och kanske prata med en trevlig kollega vid kaffeautomaten…

Kan du känna igen dig? Varför beter vi oss så här?

Förmodligen för att det du har framför dig är en uppgift som;

 tar lång tid,
känns tråkig,
är svår eller
omfattande.

Det kan vara intressant att fundera på hur mycket tid vi lägger ner på att tänka på dessa uppgifter. Kan det vara så att vi ibland lägger ner mer tid på att tänka på dem, än vad de hade tagit tid att göra?

Hur bryter du ett förhalningsbeteende?

Gör det Nu – Fatta ett beslut omedelbart när du tar i en uppgift i stället för att tänka ”Jag gör det senare.” Detta beslut kan innebära en rad olika saker, exempelvis den mest förfinade formen – att göra det direkt: Avsluta nu. Det frigör härliga endorfiner i kroppen att komma till avslut. Men naturligtvis kan inte alla uppgifter göras i samma ögonblick. Du kan fortfarande leva efter ”Gör det nu”-metoden genom att bestämma när de ska göras: Planera och prioritera istället för att bara säga ”jag gör det senare” – då kan du ta bort uppgiften ur ditt medvetande tills det är dags att agera på den. Överväg också om uppgiften alls bör göras och i så fall av vem?

Gör det nu – kan betyda: Kasta / ta bort nu – utan att vidta åtgärder. Och det kan betyda att du borde delegera och be om hjälp innan det är försent.

Det du förhalar tenderar att tynga ditt samvete och dränera din energi. Har du något, på jobbet eller hemma, som du borde ha börjat för länge sedan och som har blivit ett dåligt samvete, en surdeg? Reseräkningen, tidrapporten eller kanske vinterdäcken..?

Definiera ”Vad är nästa steg?” och sätt av tid för när du tar tag i det. Tänk om du skulle göra det nu så du kan frigöra energi till helgen. Hur skulle det kännas?

Passar på att önska dig en underbar helg,

Petra

”Skjut inte upp till imorgon något du kan ha glädje av idag.”
Josh Billings (1818-1885)