”God morgon! Hoppas du sovit gott? Kom ska du få se frukostbuffén vi dukat upp här.” Det är tidig fredag morgon och jag har vaknat upp på hotell Emma i Östersund. Det står två glada tanter i receptionen som ser lika pigga ut som när jag anlände kvällen före. Du kanske reagerar på att jag säger tant, men det här är tanter personifierade, med goa runda kinder och bylsiga stickade tröjor och en personlig omtänksamhet, som om de var min mormor och jag var liten igen. Jag får varenda frukostbit förklarad för mig och allt är närodlat, ekologiskt och väldigt gott. Självklart är min tallrik helt överfylld när jag väl får sätta mig vid frukostbordet och sjunka in i morgonen en stund. Ljudet av tanternas ”God morgon!” väcker mig ur min dvala när nästa gäst kommer ner till frukostmatsalen. Det är en kille med ett antal örhängen, skinnjacka och en tröja med en döskalle på. Han har svart hår, många tatueringar och svårt nerhasade skinnbyxor. Han utstrålar explosiv självsäkerhet. Jag blir nyfiken. Hur ska han hantera tanternas pyssel?

Den här veckan gick fort. Som vanligt när jag inte har barnvecka, så passar jag på att boka in lite mer jobb och framförallt resande uppdrag. I Växjö blev jag varmt mottagen på Skanska och där är flera på kontoret som har noll mejl i inkorgen och en prioriterad att göra-lista samt en färgglad och realistiskt planerad kalender. Egentligen var det bara en person som skulle gå en exklusiv utbildning i Effektivare Outlook, men tipsen spred sig som ringarna på vattnet, så när jag gick var det flera som vinkade glatt och tacksamt i rummen runtomkring. Jag tycker min deltagare borde få lite extra glögg på julfesten som tack för att hon delade med sig av mig.

Veckan fortsatte bland annat med en dag i Stockholm där samma företag bjöd alla sina leverantörer på en inspirationsdag på Nalen. Vilken generositet! Jag kan inte nog tacka Eva Möller och hennes medarbetare för den pedagogiskt upplagda dagen, där vi som utbildar fick känna oss så viktiga och värdefulla för företagets utveckling. De lärde oss många nya, roliga och kloka saker. Nu vet jag t ex att Skanska och Nalen är nästan lika gamla. Det skiljer bara ett år. Skanska bildades i Malmö 1887 och Nalen grundades 1888. Ursprungliga namnet var Nationalpalatsen som sedan förkortades till Nalen. Skanska som hette Skånska Cementgjuteriet innan de blev internationella på 80-talet, bjöd inte upp till dans, men väl till byggjympa. I de anrika lokalerna kunde du se oss uppklädda konsulter och Skanskas interna utbildare sträcka och bända våra vader och muskler. Allt under trygg ledning av Skanskas Kompetenscenter.

Jag fick lämna lokalen något före sista punkten på agendan, som handlade om gröna och miljöfokuserade Skanska. På miljövänligt sätt tog jag mig till Arlanda för att flyga med tidningen Chefs Margaretha Kühne upp till Östersund. Det var Margaretha eller ”Meta” som hon också kallas, som hittat det fantastiskt mysiga hotell Emma. Hon var djupt fascinerad av den personliga servicen som gjorde att hotellet stack ut i den hårda hotellkonkurrensen. Meta hade fått sin frukost långt före mig, när hon stuckit iväg för att sätta igång träningen för ett stort Chefsnätverk. Hon skulle sedan hämta mig och ta mig till föreläsningslokalen för det seminarium som jag skulle hålla i Chefs regi. Medan jag avslutade mitt morgonkaffe och väntade på Meta, hörde jag tanternas pysselsamtal med den tuffa ”Rock-killen” som nyss kommit ner i matsalen. ”Vad ska du göra här i Östersund idag då?” undrade de vänligt på sin mjuka jämtska. Jag höll på att sätta kaffet i halsen när han svarade ”Jag är här för att föreläsa på en skola om farorna med hemtatuering.” Farorna med hemtatuering?! Jag vet inte varför jag tyckte det lät så komiskt. Jag lyssnade spänt på vad mer de skulle säga. ”Jaha, så bra, det behövs säkert här.” svarar tanterna ännu vänligare. ”Jo, men jag är vansinnigt nervös, det är ju liksom 300 elever på högstadiet som ska lyssna, det är mycket folk.” ”Rockern” som såg så stentuff ut biter nu nervöst på naglarna. Båda tanterna klappar om honom och säger ”Det kommer gå så bra! Vi håller tummarna för dig här idag. Och du kan ditt ämne, tänk på det.”

Jag avslutade mitt kaffe och vinkade glatt till tanterna när jag tog mig ut till den väntande Meta och taxin som skulle ta oss vidare. I bilen berättade jag för Meta hur avundsjuk jag är på henne som snart får bo på hotell Emma igen. Till och med jag slutade vara nervös inför min föreläsning. I huvudet ringde tanternas ord ”Du kan ditt ämne, tänk på det.” Om jag någon gång helt slutar tro på mig själv, så ska jag boka ett rum hos dem direkt.

En som verkligen förstått värdet av att tro på sig själv och sin förmåga är Olof Röhlander. I den poetiskt berättade filmen i regi av Lotta Hellman får vi följa Olof i hans vardag som föreläsare. Resandes i vårt vackra svenska landskap möter vi också det ibland så karga svenska som undrar vad i hela världen mannen från Matfors ska kunna lära dem? Jag känner igen mig, jag svettas stundvis, speciellt i scenerna där Olof inte får med sig publiken direkt. Jag vet vilken utmaning det kan innebära. Och där och då, är det ännu viktigare att tro på dig själv och din förmåga. Njut om du inte redan sett Talaren, eller njut igen: http://www.svtplay.se/video/1503512/talaren

Tänk om det är så att relationen med dig själv är som ett äktenskap? Du behöver älska och tro på dig själv i nöd och lust. Och i nöd är det svåraste. Men det är då du utvecklas mest. Tack alla underbara bloggenläsare, kunder och kollegor för en fantastisk vecka.

Önskar dig en riktigt skön helg i vårt vackra Sverige

Petra Brask

Omvänd Jante

1.Du skall tro att du är något.

2.Du skall tro att du är lika god som vi.

3.Du skall tro att du är minst lika klok som vi.

4.Du skall veta att du är minst lika bra som vi.

5.Du skall tro att du vet minst lika mycket som vi.

6.Du skall tro att du är lika mycket värd som vi.

7.Du skall veta att du duger till mycket.

8.Du skall skratta med oss.

9.Du skall tro att vi bryr oss om dig.

10.Du skall tro att du kan lära oss något.