Möten och kulturkrockar
Vi vet ju alla vad som gör möten ineffektiva. Det är alltid någon annan.
Mötesledaren drar ut på tiden. Kollegan som aldrig kan fatta ett beslut. Kunden som svävar iväg i långa monologer om helt andra saker. Eller deltagaren (inte du, såklart) som multitaskar och hummar instämmande medan hen egentligen svarar på mejl.
Tänk om alla andra bara kunde skärpa sig?
Samtidigt glider vi själva in i mötesrummet – fysiskt eller digitalt – slår oss ner och räknar med att någon annan ska se till att mötet blir effektivt, engagerande och kanske rentav givande. Men så funkar det ju inte.
Inte på dina möten, förstås. Men på andra ställen…
Vi svenskar älskar möten
Och det är lite ironiskt, för vi svenskar älskar möten. Vi är ett av de mest mötesglada folken i världen. Ändå lägger vi i snitt fyra arbetsveckor per år på möten vi själva klassar som ineffektiva. Fyra veckor. Det är som att ta hela juli, boka in sig i ett konferensrum och prata utan att egentligen komma någonvart.
Och med hybrid- och digitala möten har vi fått ännu fler sätt att slösa tid. Nu kan vi dessutom lyssna på halvdana PowerPoint-presentationer medan vi svarar på mejl, tömmer diskmaskinen eller försöker tyda om vår kollega i videorutan har fryst – eller bara sitter extremt stilla.
Så länge vi ser möten som en nödvändig plåga snarare än en möjlighet, kommer vi fortsätta slösa timmar på att skruva på oss i tråkiga konferensrum och Zoom-rutor. Men tänk om vi gjorde tvärtom?
Tänk om vi använde möten som en plats för verklig innovation, kreativitet och energi – oavsett om vi kommer från olika kulturer, branscher eller bakgrunder?
För möten kan vara tidsfällor. Men de kan också vara kraftkällor.
Mötet som höll på att spåra ut
Jag minns en gång när jag utbildade på FN. Som svensk effektivitetsexpert var jag inbjuden att hålla en workshop om möteseffektivitet för ett internationellt projektteam. Rummet var fyllt av representanter från hela världen: Sverige, Italien, USA och Japan. Min uppgift? Att få alla att bli mer effektiva i sina möten och samarbeta bättre i projektet.
Jag hade förberett mig noggrant. Skickat ut en tydlig agenda i förväg, strukturerat upp en workshop där vi skulle beta av punkt efter punkt. Men när klockan passerade 09:00 började jag ana att det skulle bli en utmaning. Två av de sydeuropeiska deltagarna satt kvar i fikarummet och diskuterade något uppsluppet över en espresso. Samtidigt hade den japanske delegaten artigt intagit sin plats, tyst och avvaktande. Vår amerikanska deltagare? Han körde igång direkt med en passionerad genomgång av sina idéer – utan att vänta in någon annan.
Stämningen blev rörig. Jag kämpade för att hålla mig till agendan, men det kändes som att dirigera en symfoniorkester där alla spelade olika låtar. Italienarna tyckte att vi var alldeles för stela. Amerikanerna blev otåliga av de långa diskussionerna. Japanerna sa ingenting – och jag tolkade deras tystnad som att de höll med, när de egentligen väntade på att deras chef skulle ta ordet först.
Efter en timme satt jag där och tänkte det här kan bli mitt kortaste FN-uppdrag någonsin.
Men istället för att ge upp valde jag att göra ett experiment. Jag bad alla berätta om den värsta mötesupplevelsen de haft. Det var som att dra ur en propp – plötsligt var alla engagerade. Italienarna gestikulerade vilt, amerikanerna skrattade, japanerna nickade och fyllde på. Och där hände något magiskt – de började förstå varandra.
Fyra typiska kulturkrockar i mötesrummet
- OCH HUR DU HANTERAR DEM
Kulturkrockar kan vara frustrerande – men också en källa till innovation om vi lär oss hantera dem. Här är fyra vanliga situationer och vad du kan göra åt dem:
1. KONSENSUS VS. HIERARKI
Sverige vs. Japan
I Sverige älskar vi konsensus. Alla ska få säga sitt. Det är demokratiskt, men kan ta evigheter. I Japan däremot är det oftast den högsta chefen som talar – och resten lyssnar.
TIPS: Om du har en blandad grupp, dela in dem i smågrupper där hierarkin suddas ut. På så sätt får alla en chans att bidra.
2. RAKHET VS. ARTIGHET
Sverige vs. Sydkorea
Svenskar är kända för att vara rakt på sak. Sydkoreaner däremot lindar in feedback i artiga lager.
En svensk säger:
”Det här förslaget fungerar inte.”
En sydkorean säger:
”Det är en väldigt intressant idé. Kanske vi kan utveckla den på ett annat sätt?”
TIPS: Använd ”sandwich-metoden” för feedback – först något positivt, sedan det som behöver förbättras, avsluta med något uppmuntrande.
3. PUNKTLIGHET VS. FLEXIBILITET
Sverige vs. Latinamerika
I Sverige betyder ”mötet börjar 09:00” att alla förväntas vara där 08:55. I många latinamerikanska kulturer är tid mer av en riktlinje.
TIPS: Börja mötet med en informell del innan ni drar igång ”på riktigt”. Det gör att alla känner sig inkluderade och redo.
3. HÖVLIGHET VS. ENGAGEMANG
USA vs. Norden
I USA är det normalt att prata i munnen på varandra – det visar engagemang. I Norden väntar vi artigt på vår tur.
TIPS: Inför en samtalsrunda där alla får en minut att prata utan avbrott. Det jämnar ut deltagandet.
Vi enades om nya principer för FN-teamets projektmöten:
- Svensk struktur med en tydlig agenda – men med pauser för spontana samtal.
- Sydeuropeisk värme och relationsbyggande, så att alla kände sig bekväma
- Asiatisk respekt för hierarki – de lät den mest seniora börja tala.
- Amerikansk energi med brainstorming i korta, intensiva sessioner.
Dag två var det som att arbeta med ett helt nytt team. Genom att leda dem till insikten om hur de kunde dra nytta av varandras olikheter, vände vi kulturkrockarna till styrkor. Istället för att arbeta i silos började de samarbeta på riktigt – och där det tidigare fanns missförstånd, fanns nu framsteg. Projektet var tillbaka på rätt spår.

SÅ SKAPAR VI MENINGSFULLA MÖTEN
Nästa gång du kliver in i ett mötesrum med en brokig skara deltagare – våga vara den som bryter isen. Le, skämta om kulturkrockarna och bjud in fler röster. Möten kan vara som blaskigt måndagskaffe – trötta, intetsägande och en ren tidsfälla. Men de kan också vara som en perfekt bryggd espresso – fyllda av energi, idéer och nytänkande.
Tänk om vi såg varje möte som en chans att skapa något större? Tänk om vi slutade prata förbi varandra – och istället lyssnade med nyfikenhet? Tänk om vi vågade släppa taget om våra egna rutiner, omfamna det oväntade och se olikheter som vår största tillgång?
För i mötet mellan människor föds något magiskt. En idé som aldrig funnits förut. En lösning som ingen hade sett. Ett samarbete som förändrar allt.
Och det börjar med dig.
Önskar dig en magisk vecka!
Petra Brask, författare, föreläsare och effektivitetsexpert
Great communication begins with connection.
- Oprah Winfrey
Så skapar du kreativa och innovativa möten
Ett möte kan vara en tråkig rutin – eller en språngbräda för innovation. Här är några sätt att göra det sistnämnda:
🎨 Brainwriting istället för brainstorming
Låt deltagarna skriva ner idéer anonymt innan ni diskuterar dem. Det gör att fler vågar bidra.
🚶♂️ Walk & Talk
Flytta mötet utanför konferensrummet eller zoom-skärmen. En promenad kan öppna upp för friare tankar.
🎭 Byt perspektiv
🧠 Divergent vs. konvergent tänkande
Först massor av idéer (divergent), sedan filtrera fram de bästa (konvergent). Håll isär dessa faser så att ingen slaktar en idé för tidigt.